Nyheterna rapporterar att innevarande mandatperiod har de med sämst ekonomi ökat sina inkomster med 14%. En student har grovt räknat studiebidrag med 2000 kr per månad och kanske ett extrajobb som ger någon tusenlapp i veckan, vilket ger en månadsinkomst på 6000 kr. Ökar inkomsten med 14 procent ger det 840 kr mer. De tio procent av befokningen som har högsta inkomsterna har samtidigt ökat den 6 gånger så mycket, med 88%. Så den som tjänar 1.000.000 kr per månad har fått 880.000 kr mer i månadsinkomst. Vilket ord ska man använda för att beskriva en sådan ojämlikhet?
För första gången på mycket länge hör vi nyhetskommentatorerna säga något sant och väsentligt: att den här regeringen kommer att falla därför att de visar hjärtlöshet. Kan tycka att det tagit lite för lång tid att komma fram till det. Media har deltagit i falskspelet, inte avslöjat retoriken, inte slitit av politikerna masken. Man har förhållit sig okritisk.
Nu jämför man med Persson-regeringen och säger att klyftorna ökade även under förra regeringen, vilket är helt sant. S regerade maktfullkomligt och gjorde upp med Moderaterna i frågor då S som folkets parti borde ha vänt sig vänsterut. Liksom när S tillsammans med förra borgerliga regeringen försämrade pensionssystemet och uteslöt V från uppgörelsen. Miljöpartiet fanns då inte i riksdagen.
Den interna kritiken av högervridningen inom S är verkligen ett sundhetstecken! Tråkigt är om det enbart beror på en önskan att vinna valet och inte på övertygelse och insikt om allvaret i situationen. Isåfall saknas ännu ryggrad.
Det är V som hållit fanan högt, inte S! Det är V som inom arbetarrörelsen stått för moralen, den internationella omtanken, kultur- och miljöansvar, medan S gått de nyliberalas ärenden.
Det mardrömslika är att S sympatisörer för att bli av med Göran Persson, som svek dem grundligt, gick till valurnorna i september 2006 med blåa valsedlar. Det är för mig det mest obegripliga. Varför begick man "kollektivt självmord"?
Den enda förklaringen jag ser är att den borgerliga marknadsföringen har varit väl iscensatt, svenska folket har inte genomskådat retoriken, som vädjat till både girighet och "an easy way out", men dessutom helt förljuget eftersom man enbart gynnat den välställda gruppen på toppen. Man har använt det beprövade och ständiga mantrat om sänkt skatt. Det framstår fullkomligt absurdt att så många "gått på det" när man jämför med skattepolitiken på 70-talet. Min egen far betalade 70% i skatt och tillhör den generation som byggde välfärdssamhället. Idag bestraffas han med sänkt pension för varje år. Och ärkemisstaget som S gjort är att de gjort sig till ovänner med denna grupp av väljare.
Progressiv skatt är det enda rättvisa och borde återinföras, jämsides med ett reformerat välfärdssystem. Läget är väl valt när löneklyftorna i vårt land är störst i hela Europa.
Dagens politik har ingen proportion. Historielöshet, okunnighet, slapphet, kortsiktighet, ansvarslöshet och girighet är ord man associerar till när man tänker på makteliten. Och skrämmande är att dessa individer och "juridiska personer" tillåts öka sin makt, får styra mer och mer över våra liv. Skulle vi haft klimatkonferens annars?
De banker som orsakade finanskrisen har fått bidrag från EU med lika mycket som u-landsbiståndet motsvarar under 154 år. Man tappar luften....!
Svagt i bakgrunden hörs några röster som vill förändring. Hoppet står till dessa. Låt oss stämma in i kören! Kan inkompetenta bankdirektörer och högerpolitiker riva ner så kan vi som står till vänster, och som är många, många fler, bygga upp!!!!!!
Kommentarer